Rim och ramsor för barn: 25 klassiska ramsor att läsa och leka

Rim och ramsor är korta verser med rytm och upprepningar som barn har lärt sig av varandra i hundratals år, som Ole dole doff, Äppel päppel, Pelle Plutt och Rida rida ranka. De används för att räkna ut vem som "är den", i lekar och på knät med de minsta. Här är 25 klassiska svenska ramsor med hela texten, sorterade efter hur de används, och en genomgång av varför rim och ramsor är bra för barnets språkutveckling.

Alla ramsor på sidan är folkdiktning utan känd upphovsperson. Texterna kommer från Institutet för språk och folkminnens (Isof) arkiv, med uppteckningar från 1920- till 1940-talet, och från Visbok från 1923. Ramsor finns i många varianter, så känn dig fri att säga dem så som du själv lärde dig dem.

Vad är rim och ramsor?

En ramsa är en kort, rytmisk vers som ofta har rim, upprepningar och ibland helt påhittade ord, som "kinke, lane, koff". Isof delar in barnens ramsor i bland annat räkneramsor, lekramsor, finger- och tåramsor och tungvrickare. Många ramsor har följt med från generation till generation på skolgårdar och i hemmen, och därför ser de lite olika ut i olika delar av Sverige.

Sorts ramsa	Används till	Passar
Räkneramsor	Räkna ut vem som "är den" i en lek	4–10 år
Finger-, knä- och tåramsor	Lek och närhet med de minsta	0–4 år
Lek- och klappramsor	Lekar i grupp, sånglekar	3–9 år
Skämtramsor	Skratt och lurendrejeri	5–10 år
Tungvrickare	Uttal och tävling	5–12 år

Räkneramsor

Räkneramsor används för att räkna ut vem som ska börja eller vara den i en lek: man pekar på en i taget, ett ord eller en stavelse åt gången, och den som får sista ordet är ute.

1. Ole, dole, doff

Ole, dole, doff
Kinke, lane, koff
Koffe, lane, binke, bane
Ole, dole, doff!

Den kanske mest kända räkneramsan i Sverige. I Isofs arkiv finns flera varianter, till exempel en från Göteborg 1931 där andra raden lyder "Kinkiade koff".

2. Äppel, päppel

Äppel, päppel
pirum parum.
Kråkan satt på tallekvist,
Hon sa ett, hon sa tu,
Ute skall du vara nu,
Ja, just du!

Ur Visbok från 1923. I dag säger många "ute ska du vara nu".

3. Esike, desike

Esike desike luntan tuntan
Simeli maka kuckeli kaka
Ärtan pärtan piff, paff, puff!

Ramsan finns i många former och kallas ofta "Ärtan pärtan" efter sista raden.

4. Ett, två – stå på tå

Ett två – stå på tå
Tre fyra – kasta lyra
Fem sex – plocka gäss
Sju åtta – liten råtta
Nie tie – slipa lie
Elva tolv – slå näsan i golv
Tretton fjorton – plocka hjortron
Femton sexton – läs nu texten
Sjutton arton – öka farten
Nitton tjuge – gå i stuga
Slut – ut!

En räkneramsa som samtidigt tränar talen upp till tjugo.

5. Ett, två, tre, fyra

Ett två tre fyra
Alla byxor äro dyra
Den som inga byxor har
Han får gå med rumpan bar

Barnens favorit, eftersom den slutar med ett ord man egentligen inte ska säga.

6. Pelle Plutt

Pelle Plutt Plutt Plutt
Tog ett skutt skutt skutt
Flera mil mil mil
Som en pil pil pil
Över ån ån ån
Tappa tån tån tån
Klockan fem fem fem
Kom han hem hem hem
Hem till mej mej mej
Ut med dej dej dej

Folkloristen Bengt af Klintberg gav 1983 sin samling av ramsor från gator och gårdar namnet Pelle Plutt.

7. Ett, två, tre – på det fjärde ska det ske

Ett två tre
På det fjärde ska det ske
På det femte gäller det
På det sjätte smäller det!

Ramsor för de minsta: finger-, knä- och tåramsor

Finger-, knä- och tåramsor är ramsor man säger med små barn i knät, medan man pekar på fingrar och tår eller gungar barnet. De ger närhet, rytm och skratt långt innan barnet kan säga orden själv.

8. Tummetott

Tummetott, slickepott,
långe man, gullebrand,
vira i Värmeland.

Man pekar på ett finger i taget, från tummen till lillfingret. Versionen ovan upptecknades i Kinna 1942. Fingrarnas namn varierar: i Undenäs samma år hette lillfingret "lille Johan". Orden tummetott, slickepott och långeman finns belagda i Svenska Akademiens ordbok redan från 1823.

9. Rida, rida ranka

Rida, rida ranka,
Hästen heter Blanka.
Vart ska vi rida?
– Till en liten piga!
Vad skall hon heta?
– Jungfru Margareta!
Den tjocka, den feta.

En knäramsa som är känd i hela Norden. Barnet sitter på den vuxnes knän och "rider", och på slutet "ramlar" det försiktigt ner. Texten ovan är inledningen i Visbok från 1923.

10. Bulleri, bulleri bock

Bulleri, bulleri bock,
hur många horn står det opp?

Den vuxne håller upp några fingrar bakom barnets rygg, och barnet gissar. Om barnet gissar fel säger man till exempel: "Två du sa och fyra de va, bulleri bulleri bock." Ramsan finns belagd redan från 1787.

11. Jag slog min tå

Jag slog min tå så jag trodde det blev två,
den tredje ur led,
den fjärde på sned,
den femte hon hänger och slinkar.

En tåramsa från Kinna 1942. Man pekar på en tå i taget och vickar på lilltån på slutet.

12. Har du ont i magen

Om du har ont i magen,
gå till Per i Hagen
så lägger han en sten på magen.

En tröstramsa från Sunnemo 1927. Enligt Isof var "Per i hagen" ett namn på växten röllika, som förr användes mot ont i magen.

13. Ro, ro till fiskeskär

Ro, ro åt fiskeskär,
Många fiskar få vi der:
Laxarne stora,
Braxarne goda.

En gammal ramsa som oftast sjungs, medan barnet sitter i knät och "ror" fram och tillbaka. Texten ovan är från Ny Visbok 1893. I dag börjar den ofta "Ro, ro till fiskeskär".

Lek- och klappramsor

Lekramsor hör ihop med en lek, där orden talar om vad som ska hända, och de passar bra i förskolan och på kalas.

14. Bro, bro, breja

Bro bro breja
stockar och stenar
alla goda renar
ingen kommer här fram, här fram
förrän han säger sin kärestas namn,
vad heter han?

En sånglek som enligt Levande kulturarv har upptecknats redan på 1600-talet. Två barn gör en bro med armarna, och de andra går under medan alla sjunger.

15. Siden, sammet, trasa, lump

Siden, sammet, trasa, lump,
bonde, båtsman, katta, hunn.

En knappramsa från Gävle 1941: man räknar knapparna i tröjan, ett ord för varje knapp, och ser vilket ord man hamnar på.

16. Allt rött är sött

Allt rött är sött.
Allt gult är fult.
Allt grönt är skönt.
Allt blått är vått.
Allt brunt är strunt.

En färgramsa från Sunnemo 1927. Rolig att leka med: vad är rött och sött i köket?

17. Fisken går i havet

Fisken går i havet.
Vilken färg har han?

Den som räknar säger ramsan och pekar på barnen. Den som får sista ordet säger en färg, och sedan räknar man bokstäverna i färgen tills någon är ute. Upptecknad i Göteborg 1931.

18. Det var en kalv

De va en kalv,
nu ä sagan halv.
Kalven blev en stut.
Nu är sagan slut.

En ramsa för att avsluta en saga, från Sunnemo 1927. Passar perfekt efter en av våra korta godnattsagor för barn.

Roliga ramsor och skämtramsor

Skämtramsor är små lurendrejerier och ordvitsar som barn älskar att säga till vuxna.

19. Allting har en ände

Allting har en ände,
korven den har två,
pannkakan har ingen,
men den går åt ändå.

Upptecknad 1928.

20. April, april

April, april
di dumma sill
ja kan narra dej vart ja vill.

Sägs den 1 april efter att man har lurat någon.

21. Maj, maj måne

Maj, maj måne,
dumme fåne,
jag kan narra dej till Skåne.

Samma sorts lurramsa, för den 1 maj.

Tungvrickare

En tungvrickare är en mening som är svår att säga snabbt, eftersom samma ljud kommer om och om igen. Säg dem långsamt först och sedan så fort ni kan.

22. Sex laxar i en laxask.

23. Flyg, fula fluga, flyg, och den fula flugan flög.

24. Packa pappas kappsäck.

25. Kuskens piska och köksans köksyxa.

Den första tungvrickaren finns belagd i Svenska Akademiens ordbok redan från 1886. Fler klurigheter med ord finns bland våra 150 gåtor för barn och rebusar för barn.

Varför är rim och ramsor bra för språkutvecklingen?

Rim och ramsor är ett lekfullt första steg mot språklig medvetenhet, alltså förmågan att lägga märke till språkets form: att ord kan rimma, ha stavelser och bestå av ljud. Enligt Skolverkets material för förskolan bygger lek med rim och ljud upp barnens språkliga och metaspråkliga medvetenhet, och det är av stor betydelse för den senare läs- och skrivutvecklingen. Rim gör också en text lättare att komma ihåg.

Skolverket beskriver också den så kallade Bornholmsmodellen. I den forskningen fick sexåringar strukturerade språklekar 15–20 minuter om dagen i ungefär åtta månader, och de klarade sedan stavning och läsning bättre i skolan. Rimlekar är den lättare nivån, och lekar med enskilda språkljud är det som har störst betydelse för läsningen. Ramsor ensamma lär alltså inte barn att läsa, men de är en rolig början.

Rim och ramsor ger också:

• Rytm och minne. Barnet lär sig långa texter utantill tack vare takten.
• Gemenskap. Ramsor binder ihop en lekgrupp eller en familj.
• Ordförråd. Gamla ord som stut, lie och kappsäck blir naturliga samtalsämnen.
• Skratt. Påhittade ord som "kinke, lane, koff" är roliga att säga högt.

Läs mer om hur högläsning stärker barnets språk i vår guide om högläsning för barn.

Så använder ni ramsor hemma och i förskolan

Det bästa sättet att lära barn ramsor är att säga dem ofta, med tydlig rytm, och låta barnet fylla i sista ordet när det börjar kunna dem.

• Klappa takten. Klappa i händerna på varje stavelse, så känner barnet rytmen.
• Pausa före rimmet. Säg "Ole, dole, doff, kinke, lane…" och låt barnet säga "koff".
• Rimma på namn. "Ella, bella, kanelstella": hitta på rim på barnens namn.
• Gör egna verser. Ändra en ramsa så att den handlar om er familj eller er förskola.
• Skriv ut favoriterna. Skriv ut sidan, klipp ut ramsorna och sätt upp dem på kylskåpet eller i hallen.

Hitta sagostunder och sångstunder nära er

Många bibliotek har gratis sagostunder och rim- och ramsstunder för små barn. I Famies-appen hittar du aktiviteter och tips från andra familjer i närheten, sorterade efter barnens ålder. Appen är gratis för iPhone och Android.

Vanliga frågor om rim och ramsor

Vad är en ramsa?

En ramsa är en kort, rytmisk vers med rim, upprepningar och ibland påhittade ord. Ramsor används i lekar, för att räkna ut vem som är den och för att leka med små barn, och de flesta är gammal folkdiktning utan känd upphovsperson.

Vilka är de mest kända svenska ramsorna?

Några av de mest kända är räkneramsorna Ole dole doff, Äppel päppel och Pelle Plutt, knäramsan Rida rida ranka, fingerramsan Tummetott och lekramsan Bro bro breja.

Varför är rim och ramsor bra för barn?

Rim och ramsor är ett lekfullt första steg mot språklig medvetenhet, alltså att barnet märker att ord kan rimma och bestå av stavelser och ljud. Enligt Skolverket har sådan lek stor betydelse för den senare läs- och skrivutvecklingen.

Vad är en räkneramsa?

En räkneramsa används för att räkna ut vem som ska börja eller vara den i en lek. Man pekar på en i taget för varje ord, och den som får sista ordet är ute. Ole dole doff är den mest kända.

Vilka ramsor passar i förskolan?

I förskolan passar räkneramsor som Ole dole doff och Pelle Plutt, lekramsor som Bro bro breja och färgramsan Allt rött är sött, liksom tungvrickare för de äldre barnen. Klappa takten och låt barnen fylla i sista ordet.

Källor

• Isof: Rim och ramsor (uppdaterad 13 februari 2026)
• Isof Folke: uppteckning från Göteborg 1931 (IFGH 2441)
• Isof Folke: uppteckning från Sunnemo 1927
• Isof Folke: uppteckning från Västerfärnebo 1930
• Visbok 1923, Gamla barnvisor och ramsor (Wikisource)
• Folkhälsan: Räkneramsor
• Levande kulturarv: Klapp-, rams- och sånglekar
• Skolverket, Lärportalen: Poesi och språklek, Niklas Pramling
• Skolverket, Lärportalen: Fonologisk medvetenhet, Ulrika Wolff
• Lundberg, Frost och Petersen (1988): Effects of an extensive program for stimulating phonological awareness in preschool children, Reading Research Quarterly 23(3)
• Svenska Akademiens ordbok: tummetott

Skriven av Famies redaktion den 22 oktober 2026. Ramsorna är traditionell folkdiktning och återges enligt de uppteckningar som anges.